Milde Moses, vad smart jag är!

Fattar nästan inte hur det gick till. Men idag kom jag på en av mina adepter med att fuska med veckans glosprov. Kollegan S har uppfunnit en finurlig trespaltig historia, som går ut på att eleverna i spalt ett skriver ett antal svenska ord. i spalt två översätter de dem till sitt språk. Sedan tar fröken hela bibban, kopierar den och delar ut originalen så att var och en kan läsa på. På sitt eget papper. På själva glosprovsdagen tar fröken kopiorna, klipper bort spalten med de svenska orden och delar ut resten. Då översätter eleverna från sitt språk tillbaka till svenska. Och fröken rättar genom att lägga den avklippta svenskspalten mot den nyskrivna. Himla fiffigt.

Nu var det så att en av eleverna kommit på att skriva orden på "sitt språk", som råkar vara arabiska (och alltså oläsligt för fröken) på arbiskt skriven fontetisk svenska! Då är det inte så himla svårt att få det mesta rätt på glosprovet.

Och det kom jag på! Nästan så att jag fortfarande inte riktigt fattar hur jag gjorde. Men jag blev lite misstänksam när han rättade även i den "arabiska" spalten efter att jag gjort ett smärre påpekande i den svenska.

Det tyckte jag att ni kunde få veta. Sedan kan ni sätta igång med att beundra mig.

Har det hänt nåt?

Nu har det hänt lite saker. Till exempel har hushållet utökats med en liten Aussie. En utis från andra sidan jordklotet har vi fått till låns i ett par månader. Det i sin tur har redan renderat en tea towel som raskt överlämnades den första kvällen. Idag har jag t o m fått heja på hans mamma genom att hojta i hans dator. Det kändes nästan lite nervöst. Han har minsann en egen liten blogg också. Ska försöka knyckla in den.

Trash, den asans trasan, har slagit till igen och grävt ett baguette-stort hål i IKEA-mattan som jag var så glad i. Har lyckats återvinna ett lite större stycke som kanske går att limma i. Just nu har jag kamouflerat den skalliga fläcken med dammsugaren. Den är hon lite rädd för.

Har också försökt vara duktig och lyssna till en föreläsning i min distanskurs. Denna gång överraskade de med att lägga ut en halvtimmes(!) paus. Och när jag försökte spola förbi hängde hela programmet sig och jag var tvungen att tvångsavsluta.

Distanskurs???

Är lite Bror Duktig och försöker förkovra mig. Lite för att det inte skadar, men mest för att det kanske kan bidra till en mera fast typ av försörjning...

I fredags afton masade jag mig upp i dataskrubben för att avnjuta en föreläsning om grammatik. Visst är jag duktig? Nå. Inte fanns det någon föreläsning där inte. Några spridda gnyenden från andra distansare som försökt men inte lyckats. På andra försöket hade t o m rubriken försvunnit.

Alltså. Jag blir så upprörd. Säkert ett himla bra sätt för högskolorna att utöka sitt studentantal. men ska de inte leverera vad de utlovat? Skulle detta röra sig om normal hantverkarverksamhet skulle det ju bli Allmänna Reklamationsnämnden direkt. Tänk dig en mattläggare som bara lägger halva golvet? "Jaså, det bidde ingen plastmatta i duschen? Det är väl inte så farligt? Du kan ju ta någon annan matta du råkar ha hemma istället?"

Förra föreläsningen lyckades de få ut. Men inte lyckades tanten stänga av kameran så jag fick sitta i 15 minuter och glo på en blå skärm medan de påplatsenvarande studenterna surrade runt och klirrade med kaffekoppar. Äppeldatorer i all ära, men riktigt superkompatibla är de ju inte med PC-grunkor. Och snabbspolning av sådana här striiimade medier går lite halvdant.

Gå och lägg dig, kotten!

Kom precis in från svinpälsarnas kvällsrunda. Och under rundan dök plötsligt bägge in på surpuppornas gård och något fräste ilsket tillbaka. Det var en liten igelkott! Inte ska han vara ute och ranta nu. Vad ska han hitta att äta?

Bara bekymmer!

Sommartid!!!

Ocket idiotiskt påfund. Hela veckan har passerat i en trötthetsdimma. Om nu någon tycker att det är så himla härligt att gå upp i ottan - varsågod! Gör det! Jag ska inte hindra!

Men nej! Nu ska vi allihop - över hela, halva världen - ställa om våra klockor och hasa oss upp i grisottan. Har någon vettig människa gjort en kalkyl om den inbesparade el-energin (vi gör väl detta för att spara lite belysning???) verkligen är lönsam i förhållande till att många med mig går som i en dimma och inte får just något gjort den första veckan ändå. Vi kommer väl knappt ikapp med jobbet förrän det är dags att vrida på klockan igen.

Trots dimmig hjärna lyckades jag efter viss uppvärmning i alla fall klara Kurtan och mig undan en falsk anklagelse på Stora Köpladans Parkering.

Vi hade övningskört till ovannämnda plats, shoppade lite pliktskyldigast och kom ut igen. Då stod där en klart överviktig tjeja och pekade på några små skrapmärken på sin bil. Och hävdade att vi var upphoven till dessa märken. Nå. Man blir ju sådär bestört och jag var ju nästan totalt säker på att vi inte nuddat hennes bil. Hon hade redan alarmerat make och vi stod där och parlamenterade. Hon pekade också på ett litet stenskott på övre sidan av en listliknande utbuktning som förekommer bak på Volvo-kombisar och påstod att även den var vårt verk.

Till en början var jag ju beredd att eventuellt ta på mig skrapet. Även om jag tyckte att jag borde ha reagerat ifall vi tog i. Efter ett tag släppte den första chocken och hjärnan började fungera. Hur skulle man kunna åstadkomma några skrapor i vertikal riktning genom att sakta, sakta smyga förbi. Borde det inte bli horisontella skrapor då? Och stenskottet? Bruna Saaben har sina egenheter. Men den har sannerligen inga huggtänder som fälls ut när den passerar överviktiga tjejors Volvo-bilar! Det slutade med att vi frikändes och kunde åka hem igen.

Och tjocktjejen är körlärare på Kurtans bilskola! Ocke oproffs!