Kaffeflickor och andra hembiträden

På inte mindre än två ställen nämndes ordet "kaffeflicka" i dagens DN. Eftersom jag inte förstod ordet ringde jag Snöret. Hon bor ju i Stockholm och förväntas veta allt. Men det gjorde hon inte. Kunde inte annat än uppmana henne att låta bli att bli kaffeflicka tills hon har tagit reda på vad det innebär. Hade mina aningar.

Nu har jag googlat och kommit fram till att det hänger ihop med den famösa boken om kungen. En kaffeflicka är tydligen något man beställer in till kaffet om man inte är så förtjust i kakor. Resten får ni försöka klura ut själva.

Och andra hembiträden? Så här är det. Den svartmicklande litauen återvände och gjorde klart kring källarkojan. Det tog en liten vecka. Sedan visste han inte vart han skulle ta vägen, så idiotsnäll som jag är sa jag att det väl var OK att bo kvar en liten vecka till. Men att han då fick gå ut med hunden, dammsuga och laga mat. En intressant upplevelse i och för sig.

Veckan gick och han kom med propåer om att hyra rummet. Njaaaa, sa jag. Jag tror inte att jag orkar vara trevlig efter kl 17. Och det gick en vecka till, men halleluja vilken lättnad det var när han packade och drog i lördags! Jag förstår inte riktigt varför. Det borde ju vara fantastiskt att ha en hemmafru. Jag kanske bara inte är hemmafrumogen?