Och nu är jag själv en kändis...

Igår stod det en somalisk nisse utanför den arabiska storfrökens dörr. Den manliga kollegan med klar vänsterorientering kom ut från vårt rum. Då frågade nissen om kollegan var XX. Det fick han ju lov att erkänna, men passade på att lite försynt undra om nissen varit elev hos oss nångång. Kände liksom inte igen nissen.

Nänä. Det hade han inte varit, men alla på Tjärnängar vet vem XX är. Och så vet de vem Sopelisop är. Alla pratar om XX och Sopelisop.

Just då kom jag ut från vårt arbetsrum, så manliga kollegan med etc passade på att säga att där har du Sopelisop. Och i förbifarten undrade jag om de säger bra eller dåliga saker? Då visade nissen tummen upp.

Man tackar.

Och nu är jag nyss hemkommen från tandhygienisten, som hade mig som sista patient före sportlovssemestern. Och hon sa att det är roligt att ha en rolig patient som sista. Då blir det inte så svårt att komma tillbaka efter semestern.

Man tackar igen.