Gömma nyckel
I torsdags var det styrelsemöte på stadsdelsföreningen. Eftersom jag i vanlig ordning var jättemosig när jag kom hem från jobbet optimerade jag tiden för tupplur och kissrunda. Kanske med lite väl snåla marginaler.
Fru ordförande hann stressa till det med att ringa två minuter i mötets starttid och jag tog nya elhojen Banarne upp till Rolfgården. Störtade in efter att ha låst cykeln.
Sen blev det dags för hemgång och cykelnyckeln var försvunnen. Inte i någon av kappans sex fickor, inte i någon av hängselbyxornas fyra fickor, inte i väskan. Fick gå hem. Mycket fundersam, för jag hade ju på känn att jag ändå haft nyckeln med mig. Och hemma var den inte heller.
Så ringde Den stora systern för att checka av det sista inför Expedition Mallorca-mormor och jag gick runt och petade i packningshögen och så stack jag till sist in handen bakom hängselbyxelappen. Det är ju så varmt och skönt där innanför.
Och där fanns nyckeln! Jag hade tydligen hängt nyckelbandet runt halsen.
Fru ordförande hann stressa till det med att ringa två minuter i mötets starttid och jag tog nya elhojen Banarne upp till Rolfgården. Störtade in efter att ha låst cykeln.
Sen blev det dags för hemgång och cykelnyckeln var försvunnen. Inte i någon av kappans sex fickor, inte i någon av hängselbyxornas fyra fickor, inte i väskan. Fick gå hem. Mycket fundersam, för jag hade ju på känn att jag ändå haft nyckeln med mig. Och hemma var den inte heller.
Så ringde Den stora systern för att checka av det sista inför Expedition Mallorca-mormor och jag gick runt och petade i packningshögen och så stack jag till sist in handen bakom hängselbyxelappen. Det är ju så varmt och skönt där innanför.
Och där fanns nyckeln! Jag hade tydligen hängt nyckelbandet runt halsen.