The bitch is back

Rubriken är alltså titeln på en av de fina låtarna på skivan jag fick av Snöret i julas. Metalliäiti har hon döpt denna utsökta och noggrannt utvalda samling av finska hårdrocksbandslåtar. Och så tänkte jag lite på att det var ett tag sedan jag skrev något nu.

Igår började jag läsa en kurs som heter Konstpedagogik A. Vem vet? Man kanske lär sig något, men framför allt kanske man får lite hjärnlig stimulans. Dessutom ingår (man får väl betala resan själv...) ett par utflykter, bl a till Nationalmuseum och Etnografiska. Och det kan ju vara roligt det också.

Hur som helst. Lyxade till det och tog bilen upp till högskolan. Tänkte tanka på vägen hem. Met Jet, den jäkla macken, har beslutat att mobba ut gamla, fina bilar som min Saab. Fanns ingen 98 oktan! Bara något fjantligt i etanolväg för dom rika knösarna som har råd med såna bilar. Och så 95 oktan och diesel. Så jag var tvungen att tanka dyr OK-bensin. Och inte hade jag med mig rabattkupongerna heller som jag just fått med årsbeskedet. Hade inte ens märkt att det fanns några sådana i häftet. Den enda kupongen jag fastnade för var korvmedmos-lappen. Tänkte att orkar man inte laga middag kan man kanske slå till?

Har också irriterat mig på SVT den sista tiden. I fjol ännu fick man en bild med svart remsa uppan och neran för att hela breda bilden skulle rymmas i rutan. I år har dom tydligen kommit fram till att alla som är något att räkna med har skaffat bredbildsTV och nu kan man aldrig läsa hela namnet på folk i rutan. Hälften hamnar liksom utanför. Det är bara att bita ihop och titta på "ufa Can" och vad di nu heter.

Avslutningsvis kan jag meddela att tvättmaskinen burit sig underligt åt på sista tiden. Centrifugerar visserligen. Men halvhjärtat. Tvätten har känts sjöblöt. Så jag tog tag i saken och ringde en reparatör som ska komma nästa vecka. Beslöt mig ändå för att köra några illa centrifugerade maskiner igår. Och vad händer? Jo. Resultatet blir nära nog perfekt. Har maskineländet reparerat sig själv? Borde jag avbeställa reparatören? Eller återgår maskinen då till sina tidigare dåliga vanor?

Ständigt dessa ställningstaganden.

För övrigt sitter jag och väntar på att Örnbjörns far ska komma och gama i min vedhög. Fick en skottkärra eller två med ved i höstas av en granne. Betalade ärligt med två burkar starköl i brevlådan. Men nu sitter de där och skallrar tänder i Örnbjörns föräldratjäll... Och man måste ju vara lite snäll ibland.

Summa kilo hund konstant?

Det lär ju ha framskymtat att Zero rultade till sig ordentligt när Trash flyttade in. Han var ju tvungen att äta upp all sin mat, så att hon i misstag inte skulle få överta minsta lilla smula. I början stod han och tuggade och stånkade, tuggade och stånkade och jag var tvungen att införa en tredje måltid, bara för att fördela maten lite jämnare under dagen.

Och plötsligt var han faktiskt rejält lönnfet. Såg ut som en säl. Rekvirerade därför ett lämpligt bantningsfoder, eftersom jag fick besök av en veterinärska från Småland. Nu var det slut på fettbildande pensionärsmat och i stället serverades en ynka skvätt tråkiga bantningsknortar. Lagom till julbadet upptäckte jag att stackarn gått och blivit rena rama skrangelbenet. Bytte raskt tillbaks till pensionärsknortarna. Och sörjde i hemlighet över att minst en tredjedel av det skitdyra bantningfodret nu skulle bli ouppätet.

Under tiden har Trash slukat sin mat med frisk aptit. Och igår märkte jag att bruden blivit riktigt rund om baken! Hennes karaktäristiska gång har liksom delvis försvunnit i hullet. Hon var ju lite mager och ämlig när hon kom - höftbenen stod rätt ut. Och när hon gick så gick hon lite sådär som en som inte klarar av att gå i högklackat går... Eller som en älg.

För övrigt har Trash återfallit i ett irriterande smygkissande. Inne. Fort går det. Man hinner absolut inte uppfatta att hon är nödig eller så. Och svårt är det att hinna skälla ut henne för det också. Huset är så skevt och vint att det gäller att vara snabbare än en skållad råtta med att hämta lämpligt upptorkningsmateriel. För är man inte snabb nog har pölen hunnit fram till väggen och i värsta fall ner under golvlisten... Men hittills har jag hunnit. Med minst 6 cm till godo.

Jävla snöelände!

Kan inte vädret bestämma sig? Förra veckan snöade det och sedan smalt nästan allt bort igen och frös på. Köpte broddar med hög tantfaktor - Yngsjöbrodden från Apoteket - för att överhuvudtaget hållas på benen. Igår eftermiddag rantade jag ner på stan för att komplettera middagsmaten med en påse mozarella och så shoppade jag loss lite med ljusstakar till halva reapriset på Indiska. Tyckte att 12.50 för en ljusstake var lite lagom. Dessutom fanns det lättdiskade ljusfat med ölflaskebrun mosaik för 5 kr styck. Det hät var inte till mig, utan till Rolfgården. Plötsligt kom en av expediterna inrullande med klädsnurrorna utifrån, för det hade börjat snöa. Igen!

Och jag som tagit av mig broddarna för att inte klappra så illa i butikerna. Promenaden hem gick inte fort för det blir ju så himla halt med snö ovanpå glansis. Och det fortsatte att snöa. Det kom säkert 15 cm fluffig nysnö.

Kvällsturen med vovvarna var fruktansvärd. Hade darr i knäna redan innan jag kommit ens halvvägs runt våran minsta och fegaste runda. Till sist var jag tvungen att tillgripa "boxertricket", d v s att slå ett halvslag runt magen med kopplet på Trash. Underlaget tillät nämligen absolut inga plötsliga rörelser. Och plötsliga rörelser blir det många när hon är på det humöret. Far som en jo-jo åt alla håll. Och Zero tågar på i bakvattnet och gör plötsliga, men väldigt bestämda stopp för att kissa lite eller bara stå och glo ner i backen. Boxertricket har jag stulit från en boxer som är väldigt skuttig och som stundom motioneras här i kvarteren.

Insåg att jag måste skotta också när jag kom hem. Och det var minst lika svårt det. Broddjävlarna fylldes med snö och en liten snöpackad brodd på glansis är inte alls rolig att stå på. Så stampa, sparka, steppa runt på plats, ta tag, putta lite snö och så från början igen. Medan jag stampade och steppade och puttade började det småregna, så det var väl en herrans tur att jag fick undan det mesta medan det ännu åtminstone inte rörde sig om tung snö.

I natt har plogbilen svirrat förbi. Så nu finns det en plogvall att bita i också...

Ibland händer det nästan inget alls

Igår åke julgranen ut. Och i morse tyckte jag att det såg lite tomt ut i julgranshörnet och långt är det till nästa jul... Det är ju mest praktiskt att först klippa av alla grenar medan granen fortfarande står i foten. Annars blir det ju ett sånt jämrans långt barrstråk att dammsuga upp. Men lite grymt känns det att stå där och amputera.

I måndags besiktigade jag bilen. Det bidde några tvåor på rostiga länkarmar och spindelleder och sånt. Men besiktningsnissen var lite smålyrisk. Kommer nog inte in så många Saab 99:or i den årsklassen nuförtiden. Bestyrsamt lärde han mig byta säkringar också. Det var något baklyse som inte funkade. Fast jag fick hjälpa till med etikettläsandet eftersom alla lappar har finsk text. Passade också på att skjutsa Laminofåtöljen till tapetseraren (en generös julklapp från den Stora Systern). Trasslade en lång stund med att försöka få in stolhelvetet i bilen. Det gick inte att få in den i baksätet och inte heller att få in den i skuffen på något vettigt sätt. Så det blev skuffen och hjälpligt gummiormsförtöjd bagagelucka.

Jaha. Det blev visst inga stora tankar tänkta idag då.

Byråkratsvenska

Är inblandad i Stadsdelsföreningen härstädes. Och i egenskap av sekreterare i denna förening fick jag i min hand ett brev från kommunens Miljö och Hälsa. Brevet handlade om att man i nämnden beslutat om en "tillsynsavgift" för de cafefaciliteter som finns på Rolfgården. Denna avgift uppgick till 1300 kr, motsvarande två timmars tillsynsarbete. Hur man nu kan få det att ta två timmar att tillse ett pentry på fyra kvadratmeter? Och det troligaste blir ju hur som helst att de kommer att debitera för avgiften, men aldrig under någon nu känd persons livstid infinna sig i fysisk skepnad.

Men det var inte det värsta. Brevet inleddes med en hänvisning till en "kommunicering" som tydligen gjorts någon månad tidigare. Kommunicering!!??? Det låter som lite vad som helst mellan telepati/har funderat på att ringa/hästkurir/ringde men fick inte svar/ skickade ett brev/ hitta på nåt själv...

Ordet finns faktiskt i SAOL. Trodde dom hade hittat på det själva.

Tomt i stugan och troll i ryggen

Igår åkte Snöret och Igelkottspojken. Kändes nästan som en evighet sedan, när jag nyss läste Örnbjörns logg och där såg att de fortsatt att göra saker. Som jag inte varit med om? I morse försvann Kurtan på underjordiska och gullesnuttiga äventyr. Och nu är det bara svinpälsarna och jag kvar. Till och med köksbordet har krympt till sin vanliga storlek.

Nästan lite skönt. Om det inte var för att det gått troll i svanken. Kan nästan inte resa mig från sittande ställning om jag inte planerar noga först... Men sånt brukar gå över, tänker jag lite käckt och med sammanbitna tänder.

En blogg ska ju helst handla om lite mera allmängiltiga fenomen än köksbord och hundbajs, kommande och farande och sånt. Så nu ska jag skriva en tanke som jag har tänkt alldeles själv.

Under denna helg har jag ju fått lite influenser utifrån. Bl a var Cheap Monday jeansen på tapeten en kort stund. Tror att de kom upp för att i en närbelägen liten håla har något affärsgeni öppnat en outlet och vi diskuterade en kort stund om detta kunde vara ett intressant utflyktsmål. Kom fram till att om man tar väldigt dyra kläder och säljer dem billigt är det fortfarande inte så billigt att vi tycker att det är billigt...

Men Snöret visade en underlig variant på jeans. Som hon tydligen till och med sett folk gå omkring i där i Tokholm. Jeans i något slags korvig ridbyxskärning - stor påsig rumpa och smala byxben som liksom blir smala någonstans i knäveckstrakten. Modellen hette Pampers!!!

Och då tänkte jag så här att efter ett decennium eller två av ungdomskult, där alla tanter i min ålder envisas med att kalla sig tjejer, måste ju ungdomarna profilera sig som yngre än tjejtanterna. Och då har dom stackrarna inget annat att ta till än att bli ännu yngre. Och var hamnar dom då? Jo, i blöjåldern. Töntar!!! Ska det vara värt det?