Inte sååå illa.

Testade mig nyss på www.vuxenpoang.com och nådde resultatet 36.6 år gammal. Rätt nöjd med det, faktiskt. Och då svarade jag sanningsenligt så ofta det gick. Och hoppade t o m över frågor som inte gick att svara vettigt på.

Äntligen själv!

I morse försvann Kurtan till Tyskland. Skolresa. Vederbörligen försedd med euror i plånboken, som Det Ekonomiska Ogeniet överraskande nog kunde tipsa om att gick att extrahera ur SEBs bankemat! Sedan var det förstås på håret att han lämnade hemmet utan pass... Men kom ihåg det i sista minuten. Och det verkar vara viktigt eftersom Tysklands huvudstad inte bara tar emot besök från Kurtans skola utan också hyser G8-möte!

Att Kurtan är väck betyder att jag får tillgång till dataappraten på den här sidan midnatt. Och med mina tidiga morgnar är det sällan frågan om att hålla sig vaken till efter. Nu hade jag t o m gjort en liten post-it-lapp med tänkbara inlägg, för att vara riktigt förberedd. Tyvärr hann Trash äta upp lappen innan jag hann upp till datorn. Det här är vad jag tror att jag hade tänkt skriva om.

I fredags trampade jag iväg mot bussen för att ta mig hem och tyckte dessutom att jag kunde fira med att köpa mig en enkulas glass i gallerian. Fjorton steg ifrån glassdisken uppfattade jag något slags kommentar från en av Borlänges A-lagare. Artigt gick jag tillbaka för att höra vad han hade på hjärtat. Det var inte så fredagsförgyllande som man kunde ha hoppats. Det han sa var nämligen "det var den fulaste jacka jag nånsin sett" - på bredaste borlängemål och om min fina, gröna poplinrock inköpt på Galne Gunnar för den hisnande summan av 19.90. Kan ju trösta mig med att han själv inte var någon syn för gudar heller. Han förtydligade sig också med att han då verkligen inte ville vakna upp med den jackan på sig. Jag lovar, han kommer att slippa göra det! Jag tänker behålla poplinrocken, Och jag tänker fortsätta att använda den också.

Glassen smakade gott i alla fall. Kanel med plommon!

Helgen passerade med guidande och årets första sommardag infallen almanacksmässigt korrekt. Pysslade och donade på gården. Omfördelade penseerna i andra byttor och pottor för att kunna frigöra baljan för sommarens grönsaksodlingar. Det bidde en halv meter ruccola, tio gurkörtsfrön och bönor satta på förkultivering. Det Ekonomiska Ogeniet anlade en mycket högstegad trappad upp på källarkullen och Trash fortsatte med att gräva sig in till granntanten. Mina botaniska tulpaner är nog borta ur hanteringen nu. Men korta mellanrum satte vi oss i skuggan och njöt. Igelkottspojken var också på besök. Han har ju blivit farbror och var i stan på dop!

Ordningen är numera återställd på sfi. EU-fröknarna har kommit hem från sin kongress i Portugal och min senaste export mottogs med öppna armar. Det handlar alltså om en elev som jag ansåg att var lite för bra för att gå i min klass. Tyvärr är det ju inte jag som lärt honom så mycket. Han är så att säga autodidakt. Men ändå. I hans nya klass firade fröken med en provskrivning. Hennes hittills bästa elev åstadkom ett resultat på 8 rätt av 25 möjliga. Min export fick 24 rätt! Jag kommer att sakna honom väldigt mycket...

Avslutningsvis vill jag delge mina få, men trogna, läsare ett visdomsord ur dagens DN. I en kort kommentar påpekade en välformulerad skribent vars namn jag numera glömt att klyschor är som språkets trädgårdstomtar. Kan förefalla roande vid första påseendet, men blir fort väldigt tröttsamma.

Var är cykelnyckeln?

I söndags, när jag nöjt kunde skåda ut över ett relativt välstädat hem, återupptog jag ett syprojekt som legat nere sedan den äktenskapliga tiden. Och det är länge sedan nu.

Riggade upp symaskin och begynte orientera mig bland tygbitarna. Visade sig att det mesta var tillklippt och klart. Bara att ta vid där jag slutade sist. Då upptäckte jag att jag ägde ca 11 knappnålar. Det kommer man inte långt med.

På med ytterkläder, ICA-kort i fickan - men VAR är cykelnyckeln? Letade och letade. Och beslöt att sätta allt på ett bräde - handla fort och hoppas att ingen snodde cykeln under tiden.

Handlade fort, fort (och hur lång tid kan man spendera på att köpa en ask knappnålar egentligen?) och visst, cykeln stod kvar. Med nycklarna i låset!

Så jag hittade ju dem också till slut.

Sedan sydde jag och grejade och det gick så bra... Fram till första provningen. Av okänd anledning må jag ha haft en orangutang i tankarna när jag klippte till ärmarna. De var hur långa som helst. Minst 20 cm för långa. Och där hade jag fållat ärmsprund och mixtrat på manschetter och allt. Lade omedelbart ner hela projektet.

Nu kan jag dock meddela att jag slutfört det hela. Fattas bara knapphål. Så nästa vecka får mina kära elever se mig skrida runt i min senaste variant av frökenrock. Denna gång sydd av ett gammalt madrassvar. Oj, vad glada de ska bli.

Det kan inte gå bra jämt

För det första anspelar rubriken på vad en skolfröken en gång uppgav att hennes klass hade som motto. Och det är ju så sant som det är sagt. En vacker dag - när jag får tid - ska jag brodera sentensen i korsstygn. Och när det ska bli verkar synnerligen ovisst. Hinner och orkar ju knappt skriva något här!

För det andra visade sig riktigheten i sentensen mer än väl i lördags när det var loppis på Elsborg. Steg upp i ottan och bestyrde och grejade. Första missen visade sig bestå i att mitt uppfällbara bord tydligen står kvar hos Kjool. Ringde honom, men han var minsann på väg till Danmark. Han föreslog att jag skulle förmå Det Ekonomiska Ogeniet att delta i en återerövring. Avstod just då och löste mitt bordbehov med en wnågot rackligare konstruktion bestående av benbockar och en fladdrig plywoodskiva.

Mitt i bestyrslet anlände en lägenhetsspekulant. Cirkusprinsessan som hyr uppepå ska flytta till Göteborg i augusti nämligen, så det behövs en ny hyresgäst. Tvingade spekulanten att hjälpa mig ner för trappan med mormors gamla Singer. Tunga grejer, de där trampsymaskinerna...

Så började loppisen.

Rätt snart kom en tjock farbror och fick syn på Det Ekonomiska Ogeniets tågtrafikljus, som stod och lutade sig mot garagets främre stolpe. Vill gärna redan här påpeka att samme Ogenis matta motorhuv, med destination soptippen, lutade sig mot stolpen mittemot. Hur som helst lade tjocka farbrorn ett skambud på trafiklyset och jag slog till. Ogeniet låg fortfarande och trynade i sin säng. Och jag hade försökt väcka honom. Minst två gånger.

När så Ogeniet äntligen segat sig ner för trappan blev han lite ledsen. För av alla sina jordiska ägodelar var just trafiklyset något han tänkt behålla.

Men hur skulle jag kunna ha förstått det?

Själv blev jag inte märkbart mera förmögen efter loppisen. Det Ekonomiska Ogeniet drog däremot ihop en hel del (inklusive den försvinnande lilla summan för det älskade trafiklyset) tack vare Plåstertantens ohejdade köplust. Tror nästan han fick ihop till halva låsbytet i sin gamla lägenhet. De som känner honom väl har väl redan hört att han i sista hoppackningsivern även packade in den andra nyckeln till lägenheten. Och därför tvingas bekosta byte av låskolv.

Nu går strax nästa helg mot sitt slut. Det är söndag idag, lite oavsett vad Blogger påstår. Har just roat mig med några tester på www.bbc.co.uk/science/humanbody/mind Hoppas det där blev något. Det såg inte alls ut som jag trodde det skulle se ut. Säger jag om mitt första och misslyckade försök att lägga in en länk.

Igår lyckades jag ta mig till tippen med diverse skrot. Oerhört populärt lördagsnöje, tydligen. Alldeles kaotiskt, rent trafikmässigt. Nästan lite festligt, må jag säga. Fortsatte till Myrorna med en påse kläder jag aldrig använder. Somt var fult och somt var skam till sägandes lite för smått. Provade lite kreationer också och speglar i provhytter är väldigt avslöjande. Den här tanten börjar bli ganska lönnfet. Hittade för övrigt ingenting som passade och samtidigt boostade min personlighet. Med detta menar jag att det enda som såg hyfsat lagom stort ut fick mig att se ut som en hedersordförande i husmodersföreningen.

Avslutade med en tur till Stora Blombutiken och inhandlade lite punkiga växter till mina blompottor. Rätt nöjd med urvalet, blev jag. Få se om blomstren blir nöjda med mig?

Dammsög ett varv också. Trash den obotliga hårbollen hårar så att man nästan borde byta dammsugarpåse varje gång man tar fram maskinen. Lyckades få svarta mattan svart genom att bearbeta den kvadratcentimeter för kvadratcentimeter med lilla munstycket. Som måste rensas ideligen, ideligen. Och nu ser det ogjort ut igen.

Lördag kväll tillbringade jag framför TV:n avnjutandes eurovisorna. Omusikalisk som jag är fick jag ingen styrsel på bidragen. Kunde dock konstatera att Lordis fjolåriga seger satt allvarliga spår i scenkostymeringen. Det var mycket läderremmar och grejs. Moldaviens gällivarehäng enades Det Ekonomiska Ogeniet och jag om att var i mesta laget. Han gick faktiskt och hämtade en ask säkerhetsnålar för att stävja sitt eget häng, som inte var stort mindre...

Och så fick jag ju se Apocalyptica i rörliga bilder. Då kurrade metalliäiti av välbehag.

Nu i veckan ska eleverna på sfi ha projektarbete om musik. Fröknarna hade gjort demonstrationsarbeten om bl a Cornelis Vreesvik (typisk svensk...) och storfröken från Irak fnissade flitigt med i Brevet från kolonien och sedan sa hon att det handlade om en militärförläggning! Kära nån, då. Så kan det bli när man kommer från ett sådant där bråkland.

Nu ska här skrivas prottekoll.

Lizas litteraturkull - äntligen!!

Kära nån vilket slit det var att få detta gjort. Har haft dåligt samvete hur länge som helst. Dessutom vill man ju gärna att ens litteratursmak ska uppvisa åtminstone lite tecken på god smak, samhällsmedvetenhet och andra smickrande egenskaper. Men det här var vad jag lyckades åstadkomma.

1. One book that changed your life?
En riktig aha-bok är Öspråk, världspråk, trendspråk av Jan Svartvik... Plötsligt insåg jag att arkeologi inte nödvändigtvis bara kan idkas med spade och pensel. Till exempel var liksom lite kul det där med att får heter sheep men fårkött heter mutton. Tyckte jag i alla fall.
2. One book you have read more than once?
Frans G Bengtssons Röde Orm! Lika rolig varje gång. Och jag gillar den där osentimentala och objektiva tonen. Som när Toke kommer tillbaks in på julblotet efter att ha slagit ihjäl någon bifigur som var lite tarv på hans svärd och kommenterar det med att "Nu har han pissat färdigt". De båda gick ju ut tillsammans under förevändningen att de behövde lätta på blåsan lite.
3. One book you would want on a desert island?
Tove Janssons Pappan och havet. Denna stillsamma kamp om att förverkliga sina drömmar, förstå de stora sammanhangen och till sist nästan förstå sig själv.
4. One book that made you laugh?
Det är inte ofta jag skrattar. Fnissar däremot ohejdat ibland. T ex när jag läser Inger Lindgrens En varghund i familjen (är inte alldeles säker på vare sig titel eller förf. Men nästan rätt är det). Hon har liksom samma förmänskligande förhållningssätt till sina vovvar som jag har till mina.
5. One book that made you cry?
Med jämna mellanrum brukar jag läsa om Vi på Saltkråkan. Bara för att kolla om jag gråter när Båtsman ska skjutas. Hittills har det funkat varje gång.
6. One book you wish you had written?
Harry Potter förstås. Tänk vilken tryggad ålderdom jag haft då!
7. One book you wish never had been written?
Mannen som kunde tala med hästar. The American Dream när den blir som sliskigast och fånigast. Sliskigt och fånigt kan jag väl stå ut med, men då kan det åtminstone sluta bra. Lägger man på en ohappy end så har man ju åstadkommit ett enda stort varken eller.
8. One book you are currently reading?
Tidsresenärens hustru av Audrey Niffenegger. Fynd köpt på Rusta. Men den blir liksom bara intressantare hela tiden. Den kommer nog att räcka länge. Orkar bara en liten snutt varje kväll. Det är ett elände med de här tidiga morgnarna.
9. One book you have been meaning to read?
Uj ja! Har en hel trave bredvid sängen. En av den är Skattkammarön. Så ni förstår att jag ligger lite efter. Åratal efter.
10. Now tag five people to answer the above questions!
Tror inte att jag har så många bekantingar i bloggvärlden att de skulle räcka till. Så härmed inbjudes vem det vara månde att vika ut sin bokhylla i cyberrymden. Och den som inspirerades av just min sida kan ju gärna bjuda på en liten kommentar. Så att jag får titta in och se hur den utvikningen blev.

Powered by Snöret

Woops!

Halkade lite med fingret när jag skulle in på min mail härom dagen. Det gick nämligen inte alls. Och det visade sig att jag skrivit gammel_tant@hormail.com!

Så tokigt det kan bli! Fniss, fniss.

Kopiera och flytta?

Nu när jag äntligen kullat klart kommer dom där mänskerna och kräver att jag ska kopiera och flytta eländet också.

Gör det själv!

För jag kan inte...
Och apropå det. Glömde titta - men sitter det fina Marimekkomönstret kvar. Eller har det också ryckts ifrån mig?