Var är cykelnyckeln?

I söndags, när jag nöjt kunde skåda ut över ett relativt välstädat hem, återupptog jag ett syprojekt som legat nere sedan den äktenskapliga tiden. Och det är länge sedan nu.

Riggade upp symaskin och begynte orientera mig bland tygbitarna. Visade sig att det mesta var tillklippt och klart. Bara att ta vid där jag slutade sist. Då upptäckte jag att jag ägde ca 11 knappnålar. Det kommer man inte långt med.

På med ytterkläder, ICA-kort i fickan - men VAR är cykelnyckeln? Letade och letade. Och beslöt att sätta allt på ett bräde - handla fort och hoppas att ingen snodde cykeln under tiden.

Handlade fort, fort (och hur lång tid kan man spendera på att köpa en ask knappnålar egentligen?) och visst, cykeln stod kvar. Med nycklarna i låset!

Så jag hittade ju dem också till slut.

Sedan sydde jag och grejade och det gick så bra... Fram till första provningen. Av okänd anledning må jag ha haft en orangutang i tankarna när jag klippte till ärmarna. De var hur långa som helst. Minst 20 cm för långa. Och där hade jag fållat ärmsprund och mixtrat på manschetter och allt. Lade omedelbart ner hela projektet.

Nu kan jag dock meddela att jag slutfört det hela. Fattas bara knapphål. Så nästa vecka får mina kära elever se mig skrida runt i min senaste variant av frökenrock. Denna gång sydd av ett gammalt madrassvar. Oj, vad glada de ska bli.