29 maj 2010

0 kronor

Det hände sig härom veckan att nin trogna följeslagare - Dramaten - tappade ett hjul. Jag gjorde en lite plötslig sväng, för att Trasans radar låste sig, och när jag skulle fortsätta promenaden lät det väldigt illa. Det var för att nämnda shoppingunderlättare alltså tappat ett hjul.

Nåväl. Det gick ju att trä på det. men återavramlingsrisken var ju fortsatt hög.

Har funderat på att återkräva presenten jag gav till Kurtan, en alldeles sprillans IKEA-variant. Men började alltså med att gå ned till Bergnils, för att se om man kunde köpa en liten plupp att trä på hjulaxeln och sålunda undvika flera avramlingsincidenter.

Nä. Pluppar fanns icke till salu. Men farbrorn på spik- och skruvavdelningen bestämde sig för en insats. Han gick och hämtade en borrmaskin och försökte göra ett hål i axeln. Det gick inte. Borret bara hoppade av. Då tog han projektet vidare in på lagret, där det fanns ett litet skruvstäd. Då gick det bättre. men då tog batteriet slut i borrmaskinen. Då gick han och hämtade en annnan borrmaskin. Då tog batteriet slut i den också. Slutligen hämtade han en tredje borrmaskin (med sladd) och se! Sakta men säkert åstadkom han ett hål, trädde på hjulet och säkrade konstruktionen med en böjd spik! Dramaten är återigen i körbart skick.

Pris 0 kronor.

För en gångs skull avslutade jag inte mitt mellanhavande med denna affär med att gnöla över att de aldrig lyckas få till en hundparkeringskrok utanför. För det har jag gnölat över i snart 11 år nu.

Etiketter: