Bokslut

Det var den julen, det. Tur att det är så långt till nästa! Men väldigt, väldigt, väldigt mysigt var det. För det mesta.

Den fd Krullhåriga anlände på lördagen medförande tämligen potenta små virusar. Hon lyckades hålla sig på benen och se hyfsat intresserad ut och fram på julafton var hon i hyfsad form. Förberedelserna (som ju låg lite pinsamt efter) sorterade ut sig en efter en. Mycket beroende på kompetenta medarbetare som torkade damm och trillade julmarsipaner. Själv gick jag runt och gottade mig åt att vara frisk och stark och hjälpligt i tron att jag hade situationen i min hand. Mitt huvudintryck var att vi lyckades prioritera trevligheter framom måsten - men jag är inte alldeles säker på att Den Stora Systern håller med fulständigt. För hon dammtorkade nog mest av alla.

Alla fick plats och Alice fick ett så fint litet toalettnära alldeles eget gästrum i pannrummet.

Säg den glädje som varar beständigt. Dan efter annandan hade virusarna slagit till och jag däckade för minst ett par dagar. Totalt. Men runtomkring pågick ett sysslande och pysslande och det var nog inte någon som saknade mig så särskilt mycket. Ja både Kurtan och Söta Sparrisen och Snöret och möjligen Igelkottspojken och Örnbjörn och i stort sett alla fick sin beskärda del av virusarna i omgångar. Sådär före och efter och medan. Men julafton gick ju bra. Och så även dagen när folktätheten nådde som högst. Jag tror att vi var 16 till middag...

Sedan droppade folk av så sakteliga. Den Stora Systern och hennes långsmala vän drog till fjälls med en samling virusar och Snöret återvände något senare än planerat till Sth med en liten livskraftig stam som slog till i bakhåll och till sist var det bara den fd Krullhåriga och Örnbjörn kvar och spillrorna av mig själv. Vi hade en lugn och fin nyårsafton med James Bond och tapas och sedan åkte även de.

Nu sitter jag här i ett iskallt Falun och undrar när Kurtan tänker återvända. Han gör det nog förr eller senare. Några små smolk finns det i glädjebägarens botten. Mest av karaktären försummade mödrar lite här och utrikes.

Men det kan inte gå bra jämt.