Mammagrisen kontra Bitchen
Det är inte lätt det här. Måste ha haft en totalt överromatiserad föreställning om hur det skulle bli att introducera en ny vovve i familjen. Känner mig som en FN-soldat på en riktigt inflammerad gränspostering.
T ex nyss. Hade rantat runt hela Tisken med Trash och sedan utfört den något komplicerade utfodringsprocessen. Trash är så het på gröten att det verkligen gäller att ha rätt hund vid rätt bytta i rätt sekund. Zero var lite sen i ankomsten så de fick äta på var sin sida om köksdörren med mig i full beredskap mitt emellan. Trash bökar igenom sin kopp som en ultraeffektiv jordfräs. Schvosch, så är det slut. Zero tuggar och stånkar och hinner med sin mycket mindre portion på tredubbla tiden. Sedan lade sig både ner och sov.
Då, trodde jag i min enfald, att jag skulle hinna skriva ett sketet protokoll innan maten hunnit smälta. Hann precis sätta mig framför datorn när Zero började ropa. Försökte få Trash upp i skrubben. Hon vägrade. Försökte få Zero upp i skrubben. Han vägrade. Så nu är dörren stängd mellan mitt rum och stora rummet och en hund på varje sida.
Hur fan ska det här gå? Hur jävla korkad är jag egentligen.
Den fd Krullhåriga systern hann i alla fall skala av mig det blåa håret innan hon återvände till Gbg. Så nu ser jag ut som en koncentrationslägersfånge. Kan inte påstå att detta är mitt största problem. Det är de där båda töntvovvarna som bekymrar mig. Och det faktum att detta är ett fullständigt självförvållat bekymmer.
T ex nyss. Hade rantat runt hela Tisken med Trash och sedan utfört den något komplicerade utfodringsprocessen. Trash är så het på gröten att det verkligen gäller att ha rätt hund vid rätt bytta i rätt sekund. Zero var lite sen i ankomsten så de fick äta på var sin sida om köksdörren med mig i full beredskap mitt emellan. Trash bökar igenom sin kopp som en ultraeffektiv jordfräs. Schvosch, så är det slut. Zero tuggar och stånkar och hinner med sin mycket mindre portion på tredubbla tiden. Sedan lade sig både ner och sov.
Då, trodde jag i min enfald, att jag skulle hinna skriva ett sketet protokoll innan maten hunnit smälta. Hann precis sätta mig framför datorn när Zero började ropa. Försökte få Trash upp i skrubben. Hon vägrade. Försökte få Zero upp i skrubben. Han vägrade. Så nu är dörren stängd mellan mitt rum och stora rummet och en hund på varje sida.
Hur fan ska det här gå? Hur jävla korkad är jag egentligen.
Den fd Krullhåriga systern hann i alla fall skala av mig det blåa håret innan hon återvände till Gbg. Så nu ser jag ut som en koncentrationslägersfånge. Kan inte påstå att detta är mitt största problem. Det är de där båda töntvovvarna som bekymrar mig. Och det faktum att detta är ett fullständigt självförvållat bekymmer.
posted by sopelisop at 15:55
2 Comments:
Nu ska du ta det lungt. Garnet tror att du bara är bortskämd med att ha lite och göra och därför blir stressad av hundarna. Du har ju haft 4 barn + hund och katt i huset förr. De här två kan orimligen ställa till mer oreda.
Nej, håller med föregående talara. Hundfan är ju fin ju, och Zero lär ju trilla av pinn förr eller senare, så stå ut, ge de en chans. Jag tror det kommer börja funka. Vilket år som helst...
Skicka en kommentar
<< Home