Man blir så trött...

Igår kväll, när jag guidat Skatteverket och skiljts från dem under ömsesidiga artigheter - de frågade faktiskt om de kunde göra något för mig! Kanske något med fastighetsskatten... bara för att jag lät dem vänta på taxin under tak.

Igår kväll, alltså, upptäckte jag en sandlåda (antihalksand) lämpligt placerad på gruvområdet och tyckte att jag där kunde kvittera ut en hink i personalhälsobefrämjande syfte. Det måste ju vara hälsosamt att personalen inte bryter benen?

Så på de förlängda kvällkissen lastade jag en hink i dra-maten och lufsade upp. För övrigt iklädd Den Stora Systerns gamla stallstövlar, storlek 40. Gummistövlar är kalla och hala. Mina vinterskor var redan dyngsura. Kom fram till sandlådan, lastade hinken full och halkade hem.

Väl hemma skulle jag lyfta hinken ur kassen och då visar det sig att bottnet på hinken frusit sönder, så den mesta sanden hamnade i kassen. Det är då man blir så där riktigt trött.