Peppar, peppar ta i trä...

Igår var det riktigt fridfullt på gränsen mellan Zeroland och Trashcounty. Kanske bilträningen jag försökte mig på med Trash knäckte henne totalt. Avsikten var att leverera cyklar till cykelreparatören och handla äppelmos och tvättpulver i affär'n. Samt åka till soptippen.

Bara att baxa in henne i bilen var en pärs. Fick lyfta in en halva i taget och sedan smälla igen dörren jättefort. Försökte nog lite pedagogiskt med godis och glada tillrop först, men motpartens intresse var på noll.

Att sedan själv kliva ur och lämna bruden kvar var minst lika svårt. På båda första ställena. Soptippsturen får jag nog göra med Zero. Där har vi en rutinerad resenär! När vi äntligen kom hem försökte jag få henne att vänta en sekund innan jag gav tillåtelse att hoppa ur. Men det hoppet blev inte så långt, för hon hade lyckats knyta in sig själv i bilbälteshållarna...

Idag har de små älsklingarna varit hemma medan jag guidade en tur. Verkar ha gått bra. Det gick t o m nästan alldeles bra att hälsa på båda när jag kom hem igen. För säkerhets skull försöker jag hålla nosarna en bit ifrån varandra vid sådana sittasjoner.

Åck, åck, åck. Var den här bloggen tråkig förut, så har det väl blivit sjufalt värre nu. Finns det något sätt att begränsa skadan? Jo. Fast då kallas det att skriva dagbok... Och då tröttar jag väl ut folk genom att berätta om eländet i detalj i stället.

Som sagt. Det var så lugnt att jag blev lite orolig för att något var fel. Och jag saknar faktiskt en jätterulle med plåster. Undrar om den finns inuti Trash? Men hon bajsade både igår och idag...

Nu slog jag väl ändå bottenrekord i tråkighet?