Hon hade en skruv lös

Nu är vi där igen! Tror att jag är i färd med att introducera en ny person - men tänk om hon varit med tidigare och då kallats något fyndigare än vad jag kunde prestera idag. Det handlar om en kollega, närboende och som en gång blev biten i rumpan av sin dotter. Då skrek hon väldigt högt och argt och i ett slag kände jag mig som en något mindre unikt gapande morsa. Vad kallar man en sådan?

Får väl se om jag kommer på något.

Hur som helst. Vi samåker på morgnarna och igår morse blev det riktigt ruskigt. Hon körde sin i övrigt fullt fungerande Passat när vindrutetorkarna plötsligt lade av. I höjd med Stora Köttaffären. Och då är det fortfarande ganska långt kvar till grannkommunen, där vi var och en på sin kammare försöker få blivande nysvenskar att låta lite mera som svenskar. Det regnade dessutom.

Krampaktigt hållandes i handtaget på dörren och ideligen dragandes in luft mellan tänderna satt jag där och mindes otäcka övningskörningar. Men hon - Den Rumpbitna - körde på och vaggade som en metronom för att få några glimtar om var vägen gick. Huvva!

Det hela visade sig bero på att en liten skruvusling satt lös. Just den skruven brukar göra det på Passater. Tänk vad fint det hade varit om man vetat det.